Uppdatering av hemsidan!

Under hösten pågår en uppdatering och förändring av www.primalhalsa.se.

På sikt kommer sidan att bli mer användarvänlig för dig som besökare även om det inte upplevs så under själva uppdateringen.

Om du inte kommer åt sidor eller inlägg behöver du förmodligen rensa tidigare webbinformation (cookies, cacheminne m.m.) eftersom gammalt material nu tar nya vägar.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta mig via kontakt@primalhalsa.se

Hälsningar

Håkan Eriksson

Gåvor från skogen.

Den bästa tiden på året står inför dörren. Högsommar med sol, bad och lata tider är visserligen fint, men inget slår de skördetider som snart väntar. Under sensommaren/hösten när trädgårdens grönsaker, frukter och bär så tydligt visar att de vill bli omhändertagna och uppätna är det svårt att inte ge gehör och falla för trycket.

Oavsett om man har en trädgård eller inte så finns det fantastiska möjligheter att ta del av naturens givmildhet. Det är bara att leta sig ut och hämta in några av alla gåvor som finns att få i skogen. Där vi bor är det ännu lite tidigt för lingon och svamp, men blåbären har precis börjat mogna nog för att räcka till en ljuvlig paj eller två. Nu nöjer vi oss med att finplocka någon liter då och då, men om ett par veckor ska vi håva in hink efter hink och fylla frysarna med dessa skatter. Det är inte bara en underbar känsla att kunna plocka, spara och äta litervis med nyttiga blåbär, utan även fantastiskt att vistas i skogen på det här viset.

Det är alltid härligt att vara i naturen, men jag tycker att det är en extra tjusning när jag samtidigt får speja efter bär eller svamp. Jag antar att det är urmänniskan inom mig som får komma till utryck lite extra när planlös vandring byts ut mot strategiskt insamlande.

Nästa generation lär sig plocka blåbär så som man ska, ett bär i hinken och tio i munnen!

Om du gillar att plocka bär och svamp vet du vad jag pratar om. Om du tillhör skaran som inte ser tjusningen i detta kan du kanske behöva lite extra motivation. Det kan jag erbjuda med nedanstående recept på blåbärspaj. Det är nämligen förbjudet att använda köpta bär, så bara den som inhämtat sina egna får testa. Jag lovar att det är värt det!

Du behöver

  • Ca 4 dl blåbär (som du plockat själv alltså).
  • 50 gram smör.
  • 1,5 dl mandelmjöl.
  • 0,5 dl riven kokos.
  • 8 st hela sötmandlar.
  • 1 krm vaniljpulver (från äkta vanilj).
  • 4 urkärnade dadlar (fler dadlar ger naturligtvis sötare paj).

Så här gör du

  • Sätt ugnen på 185 grader
  • Lägg blåbären i en lagom stor form. Bären ska täcka botten.
  • Mixa övriga ingredienser i en matberedare tills det blir en smet som drar ihop sig till en klump.
  • Fördela smeten i små klickar över blåbären.
  • Grädda mitt i ugnen i ca 15 minuter.
  • OBS! Håll koll på pajen under gräddningen och lägg på en bit aluminiumfolie om den verkar bli bränd.

Servera med vanlig grädde eller kokosgrädde.

Njut!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Mina reflektioner efter 100 timmar utan mat.

Den första måltiden jag åt efter fastan bestod av kokta grönsaker, kokta ägg och torkat renkött. Klockan var 21.30 den 6 juli och jag hade fastat i 100 timmar (jag slutade äta 2 juli klockan 17.00). Måltiden tillagades på stormkök eftersom jag med familj åkte till fjällen en dag innan fastan avslutades. Maten smakade gott!

Reflektioner

Jag har reflekterat en hel del över den genomförda fastan och tänkte dela med mig av några saker.

Varför äter jag?

Jag har tänkt att jag äter för att jag är hungrig och/eller behöver energi. 100 timmar utan mat har dock fått mig att förstå att så inte är fallet. Mycket av mitt ätande till vardags har med vanor att göra, vilket blev tydligt eftersom jag faktiskt inte var särskilt hungrig under fastan och hade gott om energi. Självklart behöver jag normalt några mål mat om dagen för att tillgodose mitt basala behov av energi och för att kunna orka med aktiviteter jag vill göra, men det krävs förmodligen mindre än jag trott.

Det är skönt att veta att jag kan fungera optimalt på mindre mat än jag trott, särskilt om jag väljer råvaror som håller hög kvalité och ger mycket näring i förhållande till energi.

Första dygnet kurrade det lite i magen men sen var det som att kroppen förstod att den behövde hitta en annan lösning för att tillgodose mitt energibehov. Det blev tydligt att kroppen hittade just en sådan lösning under andra dygnet då fettförbränningen och ketonproduktionen kickade in ordentligt. Innan det skedde var jag lite segare än vanligt, men därefter kände jag mig aldrig trött eller sliten.

Hur man upplever fasta är naturligtvis olika och jag vill inte få det att framstå som att det är hur enkelt som helst. För min del gick det ganska smärtfritt utan några större bekymmer. Så behöver det inte vara för alla.

Jag älskar mat

Även om jag uppenbarligen klarar mig fint några dagar utan mat så har den här fastan även fått mig att inse hur mycket jag värdesätter mat utifrån ett socialt perspektiv. Att laga och avnjuta mat tillsammans med andra är något av det bästa som finns. Fastan har gjort att jag uppskattar det ändå mer. Framöver ska jag även njuta av varje bit jag äter och inte kasta i mig bara för att fylla på energi.

Inställning

Jag både handlade och lagade mycket mat under dessa 100 timmar, trots att jag inte åt något. Jag lagade köttstekar och ugnsrostade grönsaker, äggröror och sallader m.m. Maträtter som normalt hade fått mig att hugga in på en smakbit redan vid spisen. Om jag inte haft tillräckligt stark motivation och rätt inställning kunde dessa mentala utmaningar gjort det svårt att fortsätta fastan. På nytt har det alltså visats sig att jag behöver vara 100 % dedikerad för att uppnå mina mål.

Det är viktigt med rätt inställning om man ska laga mat åt andra när ens egen måltid ser ut så här.

Kaffe

Även om själva fastan inte ställde till det särskilt för mig så har den här perioden av mitt liv inte varit smärtfri. Om du läste om mina förberedelser inför 100 timmar utan mat minns du kanske att jag slutade med kaffe tre dagar innan fastan startade. Det var ingen lek.

Jag kan krasst konstatera att jag till vardags är starkt beroende av kaffe, vilket mina abstinensbesvär var ett tydligt bevis på. Första dagen utan kaffe gick förvånansvärt bra och jag tänkte att det inte verkade vara så svårt. Sen kom dag två och slog mig till marken, bokstavligt talat.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av migrän men den huvudvärk jag hade andra dagen utan kaffe kan kanske likställas med det. Det pulserade rejält i huvudet och illamåendet satt konstant i halsen. Det var alltså en riktig avgiftning jag gick genom. Dag tre utan kaffe gick bra även om jag hade lite huvudvärk och när fastan inleddes kändes allt ok.

Jag är glad att jag la ner kaffet innan fastan för annars hade det blivit otroligt tufft att hantera abstinensen utan att äta.

Sluta med kaffe?

Många kanske tycker att en uppenbarelse likt denna borde få mig att sluta med kaffe för gott. Det blev ju totalt sett över 8 dygn utan kaffe så visst skulle jag kunna sluta, men det vill jag inte. För mig är kaffe mycket mer än bara en dryck. Jag älskar att köpa bönor, mala och brygga mitt kaffe lika mycket som att dricka det. Jag älskar också känslan som infinner sig i kroppen när jag dricker min första kopp kaffe på morgonen. Det är för bra för att vara utan.

Vad jag däremot kommer att göra är att reflektera över mitt kaffedrickande på ett annat sätt. Inget mer skräpkaffe inget mer slentriandrickande. 1-2 koppar om dagen bryggt på bästa möjliga kaffe känns som en bra strategi för mig

Mer fasta?

Jag kommer absolut att fasta igen, men möjligen med ett annat upplägg. Förmodligen kan jag få liknande hälsovinster (cellreparation, rensa ut gifter, bromsa åldrandet) av en kortare fasta på 24-48 timmar. Förmodligen skulle jag även kunna dricka lite benbuljong och örtte utan att bryta fastan. Det är något i den stilen jag har för avsikt att pröva nästa gång. Men det är som sagt nästa gång, för nu ska jag äta!

Ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

100 timmar utan mat -ett sätt att bromsa åldrandet.

Anledningen till att vi blir sjuka har inte bara med gener att göra. Visst finns det människor som föds med större sannolikhet att utveckla sjukdom än andra och visst finns det även de som som föds med redan utvecklade sjukdomar svåra att påverka. Så ser livets lotteri ut och förmodligen är det bästa vi kan göra att förhålla oss till det. Majoriteten av alla människor föds dock friska med ungefär samma förutsättningar att utvecklas och förbli så, men ändå verkar vi bli sjukare och sjukare.

Om det nu inte är generna som gör oss sjuka så återstår bara miljön vi lever i. Den miljö som vi existerar i kommer att påverka hur våra gener uttrycker sig och således om vi utvecklar sjukdomar eller inte. Generna vi föds med kan vi inte göra så mycket åt, men vi kan definitivt påverka vår miljö för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hälsa och välmående.

I en första anblick kanske det känns som att vi inte kan påverka allt i vår miljö, likt väder, föroreningar, strålning, buller, ljus och mörker. Det kanske är sant till viss del men inte en anledning att låta bli att påverka det i vår miljö som vi faktiskt kan, livsstilen. Bara genom att reflektera över och implementera delarna i Primal hälsas livsstilshjul kan du kanske förbättra dina odds att förbli frisk eller reversera sjukdom som redan uppstått.

Den första delen har inte utan anledning med kosten att göra. En otroligt stor orsak till att människor blir sjuka har nämligen att göra med maten vi stoppar i oss. Den moderna maten med mycket processade livsmedel, raffinerat socker, växt- och fröoljor samt mjölmat har gång efter annan visat sig vara negativt för många människor. Genom att städa upp kosten och satsa på naturlig, näringstät och giftfri mat kan vi göra underverk för vår hälsa.

Att äta bra mat är alltså otroligt viktigt för hälsan, men numera pekar mycket på att det finns ett ännu kraftfullare verktyg som har med kost att göra. Det handlar om att inte äta. Inte som i svält, utan som i fasta!

Terapeutisk fasta

Terapeutisk fasta / långtidsfasta / vattenfasta (kärt barn har många namn) innebär att man bara dricker vatten under 2-10 dygn. Jag har berört fasta tidigare och då poängterat att fasta, särskilt terapeutisk fasta, inte är för alla. Det finns mängder av olika anledningar till varför en människa bör avstå från att fasta och det är omöjligt att ge ett generellt råd kring detta. Om du är gravid, ammar, har eller har haft en ätstörning, lider av utmattningssyndrom, är ett barn, eller har någon sjukdom och/eller symptom som gör fasta olämpligt bör du inte ge dig på det. Är du osäker bör du alltid rådfråga någon som är kunnig på området innan du ger dig in i terapeutisk fasta. Om du blir skräckslagen av tanken på att vara utan mat i 2-10 dygn eller inte tror på fastans positiva effekter bör du förmodligen inte heller ge dig in i det.

Om du däremot är sugen på en utmaning, intresserad av att rensa din kropp från gifter och ge cellerna en chans att städa upp, så kan terapeutisk fasta vara något för dig. Personligen tillhör jag den här kategorin människor och jag har länge varit intresserad att testa terapeutisk fasta men aldrig kommit till skott. Jag har praktiserat periodisk fasta (16:8) av och till under många år. Jag har även genomfört en dygnsfasta 3-4 gånger per år, vilken vid vissa tillfällen förlängts till 36 timmar beroende på omständigheterna som rådde. 36 timmar är alltså det längsta jag själv varit utan mat, vilket inte kan räknas som terapeutisk fasta i dess riktiga form.

Jag har dock varit sugen på att prova och därmed läst på mer och mer om ämnet för att veta vad det skulle innebära (även om man aldrig kan veta fullt ut hur man reagerar är det bra att vara påläst). Ju mer jag läser desto mer övertygad blir jag om fastans positiva effekter där det som kallas för autofagi gör mig mest motiverad att äntligen testa terapeutisk fasta.

Autofagi

Det går att förklara autofagi som cellernas förmåga att göra sig av med nedbrutna celldelar och annat skräp som, om de får vara kvar i kroppen, kan leda till sjukdomar av olika slag. Med andra ord reparerar cellerna sig själva och effekten tycks öka vid fasta (åtminstone hos möss)¹. Förutom att minska risken för sjukdom kan cellreperation även bidra till att bromsa effekterna av det vi kallar åldrande², vilket ytterligare spär på min motivation att testa terapeutisk fasta.

100 timmar utan mat

Om du inte gissat det redan kan jag avslöja att jag bestämt mig för att testa terapeutisk fasta med målet att endast dricka vatten under 100 timmar. Faktum är att jag redan startat. Jag åt min ”sista” måltid den 2 juli klockan 17.00. I skrivandets stund innebär det att jag varit utan mat i 50 timmar. Jag har som mål att inte äta innan 6 juli klockan 21.00 och därmed passera 100 timmar. Jag intar natrium, kalium och magnesium om jag känner behov för det, men inget som innehåller kalorier och bryter fastan.

Jag har läst mycket om fastans fördelar och motivationen att testa har sakta men säkert ökat. En god vän testade nyss att fasta 4 dygn vilket var det som fick mig att ta ett beslut för egen del. Kanske kan jag nu inspirera dig att göra det samma (om du nu tillhör kategorin människor som bör, kan och vill fasta).

Eftersom jag aldrig har testat terapeutisk fasta tidigare förhåller jag mig ödmjuk till det som händer. Jag räknar med att må lite dåligt men kommer inte att acceptera vilken situation som helst. Jag uppmanar alltid mina läsare och klienter att lära känna sina kroppar och lyssna på dess signaler, något jag själv har för avsikt att göra lite extra under denna period. Om det känns farligt eller på något sätt dumt att fortsätta fastan kommer jag att avsluta. Livslång hälsa uppnås knappast genom dumhet så jag har för avsikt att behålla förnuftet.

”Sista” måltiden tillagades över öppen eld!

Förberedelser

Jag gjorde inga större förberedelser inför fastan, förutom att minska ner på mitt koffeinintag. Jag är känd för att kunna dricka en hel del kaffe vilket inte är optimalt vid fasta. Jag slutade därför att dricka kaffe tre dagar innan fastan inleddes.

Reflektioner

Jag är alltså halvvägs in i fastan och har redan hunnit reflektera en del, men jag väntar med att delge något innan 100 timmarna är förbi.

Fortsättning följer, ha det gott så länge!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Kvällsrutinerna styr hur din nattsömn blir.

Allt vi gör påverkar något annat, antingen i positiv eller negativ riktning. Vår situation i just denna stund beror till stor del på våra tidigare handlingar. Man kan säga att ditt agerande idag kommer att ha en direkt effekt på ditt liv i morgon.

Genom att skapa goda vanor och alltid sträva efter att bli lite bättre varje dag kan vi sakta men säkert bygga en tillvaro fylld av energi och glädje. Jag tror att det är viktigt att skapa goda rutiner för att säkerställa att min situation inte ”bara blir som den blir”. Jag vill ha kontroll på vissa saker som t.ex. min kost, träning, stresshantering och sömn. Alla dessa nyss nämnda delar i livet är viktiga och möjliga att ta kontroll över genom att skapa strategier och goda rutiner.

Allt börjar med goda morgonrutiner och slutar med goda kvällsrutiner. Om man får till dessa två delar skapar man även bra odds för att resterande ingredienser i ett gott liv också ska falla på plats. Det är i alla fall min övertygelse. När det gäller morgonrutiner så syftar de till att få dig på bra humör och laddad med energi så att goda förutsättningar skapas för att resten av dagen ska bli bra. När det gäller kvällsrutiner är målet att komma ner i varv, bli avslappnad och harmonisk inför nattens sömn.

Hur det målet uppnås är individuellt och du får själv hitta ditt sätt, men jag tror att många av oss skulle kunna dra lärdom av våra förfäder när vi skapar våra kvällsrutiner. Särskilt när det gäller ljus/mörker, aktiviteter och mat.

Ljus/mörker

Det krävs ingen examen i kärnfysik för att lista ut att våra förfäder levde i takt med ljuset och mörkret. Människan har med största sannolikhet varit mest aktiv på dagen och vilat/sovit när det blivit mörkt. Kring ekvatorn, där människan har sitt ursprung, är dag och natt ungefär lika långa så det var naturligt att vakna i gryningen och söka skydd samt varva ner och sova vid skymning. Genom årtusenden har sedan människan spridit sig till både nordligare och sydligare breddgrader och därmed skapat nya förutsättningar när det gäller dagsljus och mörker. Vi nordbor är väl bekanta med den mörka vintern och den ljusa sommaren vilket kan skapa en del utmaningar för den som vill leva i takt med den ”naturliga dygnsrytmen”.

För att klara livet i norr under vinterhalvåret är vi i behov av artificiellt ljus, vilket kan vara ett orosmoln när det gäller god nattsömn. Blått ljus, särskilt sådant som vi utsätts för via skärmar, kan hindra produktionen av sömnhormonet melatonin. I tillägg kan just användandet av skärmar bidra till att vi får svårare att stänga ner och koppla av för kvällen. På sommaren är problemet omvänt och de ljusa nätterna kan göra att det blir svårare att somna.

Tips

Bestäm en tidpunkt då det är förbjudet att använda skärmar. Sätt klockslaget en bra stund innan du tänkt sova för att skapa förutsättningar för kroppen att ställa om till nattläge. Om du vill sova klockan 22.00 kan det vara lämpligt att förbjuda skärmar efter klockan 20.00. Det finns de som hävdar att gult ljus blockerar det negativa ljuset från skärmar, vilket kan uppnås genom att sätta på sig gula glasögon eller installera program på telefoner och datorer. Om det är något som funkar för dig kan du absolut köra på med de metoderna. Personligen har jag dock upplevt att jag lätt fastnar bakom skärmen oavsett om jag har gula glasögon på mig eller inte. Jag kanske inte får samma negativa effekter av det blåa ljuset, men jag sabbar ändå min nattsömn då det blir svårare att komma ner i varv. Jag gillar skärmfria kvällar av flera anledningar. Det skapar t.ex. utrymme för umgänge med familjen vilket gör mig lugn och harmonisk.

Andra metoder för att leva i harmoni med ljuset/mörkret är att tända mycket levande ljus, särskilt på vintern. Istället för artificiellt ljus kan vi väcka liv i urmänniskan inom oss genom att tända några stearinljus när eftermiddagen går över i kväll. Ännu bättre är såklart en livs levande eld om du har den möjligheten. Finns knappast något som skapar mer lugn och harmoni än att titta in i en sprakande eld.

På sommaren kan vi behöva stänga ute ljus genom att sätta upp mörkläggningsgardiner i sovrummet. Mörkt och svalt sovrum skapar goda förutsättningar för nattsömnen.

Aktiviteter

Det är många av oss som lever hektiska liv där varje vaken minut måste fyllas med aktiviteter för att vardagen ska gå ihop. Detta kan leda till att vi prioriterar aktiviteter sent in på kvällen istället för avkoppling. Lustfyllda aktiviteter är en stor del av livet, men inte bra om de påverkar sömnen negativt. Det kan vara frestande att delta i alla möjliga aktiviteter som sker på kvällstid. Allt från restaurangbesök men vänner och gymträning till föreningsaktiviteter och diverse kurser. Självklart är det viktigt att socialisera och göra saker som är roliga och utvecklande, men inte om de alltid sker på kvällstid.

Tips

Bestäm dig för att prioritera sömnen. Det kanske innebär att du då och då missar en aktivitet som sker på kvällstid. Det innebär dock också att du har mer energi för att delta i aktiviteter på morgonen då du är ”programmerad” att vara aktiv. Du kan t.ex. föreslå till din träningskamrat att ni ska träna klockan 07.00 istället för 20.00.

Se över var du har ditt engagemang. Finns det aktiviteter som du deltar i som egentligen inte fyller dig med glädje? Kan det vara så att du gör vissa saker bara föra att du borde och inte för att du vill? Rannsaka dig själv och se om du kan minska ner på mängden aktiviteter och på så vis få mer energi till sådant som verkligen är roligt, samt mer tid över för att prioritera sömnen.

Mat

Att vi generellt sett äter annan kost idag än vad våra förfäder gjorde är ingen hemlighet, men att vi förmodligen även äter vid andra tidpunkter är kanske inte lika självklart. Det är troligt att våra förfäder åt under dagen och lät matsmältningssystemet vila på natten. Det var lättare att tillreda maten i ljuset än framför en eld (på sin höjd). Det var också under dagen som själva insamlandet av maten skedde och därmed förmodligen en del ätande i processen.

Tips

Försök att inte äta för sent på kvällen. Om du siktar på att sova klockan 22.00 kan det vara lämpligt att inte äta något efter 18-tiden för att ge matsmältningssystemet en chans att lugna ner sig inför natten. Vi är naturligtvis olika men de flesta av oss klarar av långa perioder utan mat och det är inte farligt att vara hungrig. Komprimerade ätfönster (periodisk fasta) har tvärtom visat sig vara väldigt hälsosamt. Om du absolut måste ha något på kvällen kan en kopp örtte eller annan varm dryck vara lämpligt.

Hur spenderar du dina kvällar? Gör dina kvällsrutiner att du kommer ner i varv, blir avslappnad och harmonisk? Har du ens reflekterat över dina kvällsrutiner? Om inte, vad vill du implementera för rutiner för att få en bra start på dagen?

Ha det bra och sov gott!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Morgonrutinerna styr hur din dag blir.

Har du någonsin upplevt att en morgon som startat dåligt gärna leder vidare till en dålig dag? Bara det faktum att vi tar till uttrycket ”vaknat på fel sida” som ett sätt att rättfärdiga ett surt beteende, visar att det finns en koppling mellan kvalitén på vår morgon och kvalitén på vår dag.

Om det nu finns ett samband mellan kvalitén på din morgon och din dag kan du själv se till att det alltid blir bra dagar genom att ta kontroll och skapa goda morgonrutiner.

Istället för att låta slumpen avgöra hur din morgon ter sig kan du alltså bestämma dig för att alltid göra några saker som får dig på bra humör, laddar dig med energi och därmed lägger grunden för en fantastisk dag.

Strategiskt utvalda morgonrutiner är ingenting ovanligt och det finns många som påstår sig ha receptet för vilka rutiner som är bäst. Med på den listan finner man allt från meditation och träning till att äta en viss frukost. Självklart finns det mycket att lära genom att titta på hur andra gör saker. Det kan många gånger vara en utmärkt strategi att kopiera någon som redan lyckats uppnå saker man själv vill uppnå. Det är absolut inget fel i att kopiera andras morgonrutiner om de funkar på dig.

Jag tror dock inte att det finns några morgonrutiner som är bättre än andra om resultatet blir detsamma. Det spelar ingen roll vad du gör om du uppnår syftet att bli på bra humör och laddad med energi. För en person kanske det innebär en rutin som innehåller meditation i 10 minuter. För en annan innebär det en rutin som består i att göra 20 armhävningar. För en tredje innebär det något helt annat. Det gäller alltså att hitta några saker som funkar för dig och implementera dessa på regelbunden basis.

Eftersom livet förändras kan det vara så att även morgonrutinerna behöver ändras med tiden. Om du inte får samma goda resultat av en morgonrutin idag som för ett år sedan kan det vara en signal att du behöver förändra något. Jag tror starkt på att det är viktigt att reflektera över alla delar i livet för att inte hamna i ett läge där vi agerar på vana, trots att de inte leder till något gott. Det gäller maten vi stoppar i oss, träningen vi utför, relationer vi ingår i och det gäller våra morgonrutiner.

Personligen har jag för tillfället som rutin att gå upp före övriga familjen och ut barfota på gräsmattan. Väl där gör jag några enkla rörelser för att mjuka upp kroppen. Nästa del av min morgonrutin har också med rörelse att göra. Jag spenderar nämligen några minuter på en foam roller och fortsätter således att väcka upp kroppen. Härnäst gör jag mig en kopp varm benbuljong som jag avnjuter i stillhet. Avslutningsvis har jag en morgonrutin som slår alla andra. Jag går in i sovrummet och väcker övriga familjen i god tid innan dagens åtaganden tar vid. Det skapar utrymme för en mysig och lugn stund tillsammans innan dagen rullar igång.

Eftersom varken jag eller övriga familjemedlemmar är några maskiner är det inte helt ovanligt att vissa delar (ibland alla) av min morgonrutin får stryka på foten för att något annat behöver prioriteras. Det är inte hela världen och dagen kan naturligtvis ändå bli bra. Jag gillar dock att alltid veta vad jag vill göra på min morgonstund om tillfälle ges.

Hur spenderar du din morgon? Gör dina morgonrutiner att du blir på bra humör och laddad med energi? Har du ens reflekterat över dina morgonrutiner? Om inte, vad vill du implementera för rutiner för att få en bra start på dagen?

Fundera på ovanstående frågor, ta kontroll över din morgon och därmed över din dag.

Lycka till!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Det finns inte en väg till optimal hälsa.

Om vi ska enas om gemensamma förutsättningar i samhället bör vi ha gemensamma utgångspunkter och då är den vetenskapliga metoden bäst enligt mitt sett att se på saken.

Det kan gälla allt från pedagogiska modeller i skolan till vilka tillsatser som bör få finas i maten vi köper. Om vi inte lutar oss mot vetenskapen i dessa och andra frågor är risken att tyckande eller kommersiella mål tar över och skapar osäkra förhållanden för oss och våra barn. Vetenskapliga studier som är opartiskt finansierade och utförda med en metod för att, så långt det är möjligt, komma fram till ett objektivt svar på en hypotes är drömförutsättningen om vi ska anta något kollektivt.

Så ser det naturligtvis inte ut. Många studier som påstår sig ha svaret på den ena och andra hypotesen håller allt för låg kvalité, är partiska eller har inte använt en metod som kan anses tillförlitlig. Därför måste den som lutar sig mot vetenskapliga studier noggrant läsa hur de är utförda, i vilka syften och vilka som står bakom.

Många studier kommer också att förkastas i framtiden då det kommer nya rön som visar att det finns en bättre förklaring på hypotesen som prövats. Det betyder inte att vetenskap är värdelöst ”för att det alltid kommer något nytt som är sant”. Tvärtom är det hela poängen med vetenskap, att den ständigt ska pröva vad som är sant genom nya studier. Fakta ändras, men det betyder inte att vi inte bör förlita oss på de senaste rönen som seriös forskning kommer fram till. Om vi aldrig tror på något bara för att det eventuellt kommer att förkastas i framtiden kommer vi få svårt att navigera oss fram i livet. Vi behöver ledstänger att hålla fast vid, särskilt om vi ska ingå i ett större kollektivt sammanhang.

För att ta ett exempel kan vi titta på aga mot barn och dess konsekvenser. I Sverige avskaffades föräldrars rätt att aga sina barn år 1966 och 1979 förbjöds allt våld mot barn. Det var flera saker som ledde fram till denna lagändring men bland annat visade en vetenskaplig studie från 1962 att våld mot barn är ”en signifikant orsak till funktionsnedsättning och död i barndomen.”

Om resonemanget som lyder: ”Det kommer alltid ny fakta så vi behöver inte tro på det som är rådande nu” ska få gälla kanske vi fortfarande skulle tillåta aga mot barn (vilket tyvärr är ett faktum i majoriteten av världens länder). Så kan vi naturligtvis inte ha det, utan vi behöver våra gemensamma ledstänger att hålla oss i. Dessa ledstänger bör enligt mig formas av de senaste seriösa vetenskapliga upptäckterna.

Den egna kroppen

Det finns så klart hur mycket forskning som helst på området livsstil. Det spretar lite när det gäller detaljerna, men överlag är de flesta överens om att bra mat, rörelse, sömn, sociala aktiviteter, avkoppling och någon slags mening i livet, lägger grunderna till hälsa och ett gott liv. Exakt vad som är bra mat, rätt form av rörelse, kvalitativ sömn m.m. kan skilja sig mellan olika perspektiv och individer.

Personligen tror jag som bekant att vi kan lära oss mycket av våra förfäder som levde innan människan blev bofast och började bruka jorden. Jag tror på allvar (och kan hänvisa till vetenskapliga studier vid behov) att våra gener ser lika ut idag som de gjorde för 20,000 år sedan och därför är anpassade till en viss kost och livsstil. Jag tror däremot inte att alla måste äta och leva på samma sätt bara för att må bra.

När jag konsulterar människor som genomför en livsstilsförändring använder jag gärna det evolutionära perspektivet som en utgångspunkt för att skapa förståelse för människans fysiologi och behov. Jag berättar gärna att det finns mängder med belägg för att modern mat likt raffinerat socker, spannmål, växt- och fröoljor kan leda till hälsomässiga bekymmer. Vidare förespråkar jag hellre korta intensiva träningspass framför monotont joggande. Jag talar även gärna varmt om värdet av att sova 7-8 timmar per dygn, men jag påstår aldrig att det bara finns en väg till optimerad hälsa.

Varje människa är unik, har sin egen historia, sina egna syften, mål och drömmar. En människa kan inte reduceras ner till ett objekt och inte heller jämföras rakt av med någon annan. Bara för att de senaste vetenskapliga rönen pekar på att en viss sak är bra, behöver den inte vara det för alla. Det finns ingen optimal diet som passar alla och varje människa har rätt att bestämma över sin egen kropp.

Ingen människa kan observera din livsstil och sedan bestämma om du mår bra eller inte. Det finns människor som gör till synes perfekta livsstilsval men som ändå mår dåligt. Vise versa finns det människor med en objektivt sett katastrofal livsstil men som ändå mår bra. Oavsett var du befinner dig så tror jag att det är viktigt att du lär känna din kropp och vågar lyssna på signalerna den sänder. För hur vet man egentligen om man mår bra?

Upplevelsen av vad som är att må bra är naturligtvis individuell. En sak som dock alla kan göra för att stämma av läget är att testa något annat för att se om det blir bättre eller sämre. Du kanske känner att du mår bra av att äta halvfabrikat och aldrig röra på dig. Det är så klart helt ok, men eventuellt skulle du må ännu bättre om du testade att äta mat lagad från färska råvaror. Du kanske känner att du mår bra av att träna på gym 6 dagar per vecka, men kan inte vara säker innan du provat en annan strategi. Det är bara när vi testar något nytt som utveckling kan ske. Om du alltid trampar på i samma fotspår är risken stor att du fortsätter att må mindre bra än vad som är möjligt. Risken är stor att du inte uppnår optimal hälsa om du inte vågar testa nya saker och utmana dina vanor. Ärligt talat, vad är det värsta som kan hända om du testar nya livsstilsvanor? Ja att det blir sämre än förut kanske. Det är dock lätt fixat genom att återgå till tidigare vanor och därmed till tidigare resultat.

Jag tror inte att en människa någonsin blir fullärd, inte ens när det gäller hur den egna kroppen fungerar. Ett ständigt nyfiket och kritiskt sinne är således en bra utgångspunkt på resan mot optimerad hälsa. En kostrådgivare eller annan hälsoutövare som förstår vikten av att kunna ge individuella råd utifrån vetenskaplig grund utan att bli dogmatisk, kan vara till stor hjälp för dig som längtar efter bättre hälsa.

Tack för att du läste, ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Kaffeost -på riktigt.

Förra veckan berättade jag om min idé att lägga Jakost i kaffet som ett substitut för den riktiga varianten av fettkaffe (baserat på Jaksmör och te). Jag tänkte att det skulle bli som en variant av kaffeost som är populärt i de norra delarna av Sverige, Finland och Norge.

Dessvärre måste jag meddela att den här blandningen inte blir någon ny global hit likt den Dave Asprey kan stoltsera med. Kaffet smakade fantastiskt för sig själv och så gjorde även Jakosten som mina svärföräldrar tagit med hem från Nepal. Klart är dock att två goda saker var för sig inte alltid passar ihop. Jag nöjer mig med att beskriva smakupplevelsen som….otrevlig!

Efter första klunken bestämde jag mig genast för att hålla mig till de beprövade varianterna av fettkaffe och kaffeost. Därför beställde jag hem en flaska Brain Octane och googlade för att finna kaffeost (för nu hade jag blivit sugen på den delikatessen också). Jag hittade några butiker som sålde men det verkade lätt att göra egen. Så fick det bli.

Receptet är enkelt. Du behöver bara:

  • 2 liter standardmjölk. (Ska väl egentligen vara råmjölk, men det hade jag ingen. Dock valde jag den fetaste, ohomogeniserade mjölken jag kunde hitta).
  • 1/2 dl vispgrädde.
  • 2 tsk ostlöpe (finns att köpa på Apoteket).

Så här gör du:

  • Blanda mjölken och grädden i en kastrull och värm till 37 grader.
  • Ta bort kastrullen från plattan och blanda i ostlöpen.
  • Låt kastrullen stå tills gräddmjölken stelnat (ca 30-40 min).
  • Ta en hålslev och rör försiktigt runt i kastrullen samtidigt som du värmer upp blandningen på nytt.
  • Värm sakta och fös in osten till en boll i mitten.
  • När du når punkten just innan vätskan kokar drar du bort kastrullen från plattan. Det ska INTE koka.
  • Lägg osten i någon slags sil, filter, nät etc. och pressa ur all vätska (vassle).
  • Ställ på en tyngd och låt stå någon timme tills all vassle är borta och osten är torr.
  • Sätt ugnen på 200 grader.
  • Lägg osten i en form som gör att osten blir ca 3 cm hög.
  • Grädda till den fått lite färg.
  • Låt svalna i aluminiumfolie.
  • Ät genom att strimla osten i skivor, lägg i kaffekoppen och häll på kaffe.

Inga toppenbilder men de beskriver delar av processen.

Här ser man hur ”ostbollen” tar form vid uppvärmning nr 2.
Vasslen silas bort.

 

Jag slängde på tyngder som fanns tillgängliga (lägg lite plastfolie på osten för att skydda från bakterier).
Färdig! Smakar bättre än det ser ut.

Jag vet att detta kan låta knäppt, men det är faktiskt riktigt gott. Lite som att äta halloumi fast utan salt och med kaffe (som om den beskrivningen kan vara till någon hjälp). Testa själv!

Lycka till!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

 

När Jaksmöret är slut.

För 10 år sedan hade jag förmodligen blivit inlåst om jag stoppat en stor sked smör tillsammans med MCT-olja i mitt kaffe som en daglig rutin. Argumenten för att frihetsberöva mig hade lutat sig på konventionell kunskap om att fett är livsfarligt och leder till hjärtsjukdom. Kaffespecialister hade förmodligen också hävdat att smör och olja i kaffet är värre än att svära i kyrkan och yrkat på ett hårt straff.

Idag vet vi som tur är bättre och kopplingen mellan naturliga fetter och sjukdomar suddas ut mer och mer allt eftersom forskningen gör nya framsteg. Naturliga fetter har snarare visats sig vara essentiella i en hälsosam kosthållning och idag kan jag alltså tillreda mitt kaffe med smör och olja utan att riskera repressalier. Huruvida kaffespecialisterna ändrat uppfattning eller om de fortfarande vill kedja fast mig vid en påle vet jag inte. Det är dock en risk jag är villig att ta för att få fortsätta njuta av mitt fettkaffe.

Fettkaffe

Originalet till dagens variant av fettkaffe, bulletproof coffee, uppfanns av Dave Asprey när han i början av 2000-talet letade efter olika sätt att optimera sin egen hälsa, som vid den tidpunkten var ganska usel. Dave var på en vandring i Tibet och bjöds där på en kopp te med Jaksmör i, vilket fyllde honom med energi och kraft han sällan skådat. Det ledde till att han, väl hemma i USA, inledde forskningsförsök för att finna ett substitut till den energigivande drycken. Till slut kom han upp med bulletproof coffee som består av en kopp nybryggd kaffe, ca 2 matskedar smör och ca 1 matsked MCT-olja (enligt Dave ska det så klart vara hans egenproducerade olja Brain Octane Oil som finns att köpa i Sverige). Denna blandning mixas ordentligt med stavmixer tills den antar en krämig ”lattekonsistens” och avnjuts förslagsvis istället för frukost.

MCT betyder medium chain triglycerids och är enkelt förklarat fettsyror som går rakt ut i blodet och sätter fart på ketonproduktionen (ketoner är i sin tur väldigt bra energi för hjärnan). MCT-oljan bildar tillsammans med smöret och kaffet ett riktigt raketbränsle som håller flera timmar. Personligen älskar jag smaken på fettkaffe och känslan av klarhet och obegränsad energi som infinner sig efter en kopp.

Jag skrev ”daglig rutin” i det inledande stycket och periodvis är det också så. Ibland går det däremot veckor eller månader utan att jag dricker fettkaffe och jag ser det främst som en dryck att ta till när jag inte vill äta frukost, men ändå inte fasta fullt ut.

På jakt efter Jaksmör

Bulletproof coffee i all är, men det riktiga originalet består alltså av te och smör gjort på Jakmjölk. Jak är ett långhårigt oxdjur som lever i trakterna kring Himalaya och människor i dessa områden har alltså länge förstått värdet av att tillsätta det feta smöret i te för att få energi som räcker stora delar av dagen.

När jag för en tid sedan fick höra att mina svärföräldrar skulle åka på semester till Nepal passade jag på att be dem se sig omkring efter riktigt Jaksmör att ta med hem. Det var dock en bristvara just då, bland annat p.g.a. att många Jakoxar dött i den stora jordbävningen för en tid sedan. Till slut fick de tag i en riktig specialist som dessvärre just sålt slut på sista paketet smör. Däremot hade han Jakost kvar på lagret vilket mina svärföräldrar vänligt nog köpte med sig hem till mig.

Opastöriserad Jakost från Nepal.

Kaffeost

När man har en fantastisk bit lagrad Jakost liggandes i kylen är det absolut läge att göra ett avsteg från den mejerifria kosthållningen jag antagit sedan en tid. Jag har redan varit inne på att eventuellt återföra just hårdost i min kost och nu känns det som ett strålande tillfälle.

Det blev visserligen inget te eller kaffe med Jaksmör, men det här temat får mig att tänka på en annan kaffedelikatess jag testade för många år sedan, nämligen kaffeost. Det kan möjligen låta ännu mer galet att stoppa ost i kaffet än det gör med smör och MCT-olja, men kaffeost är faktiskt populärt i de norra delarna av Sverige, Finland och Norge.

Kaffeosten är en slags gräddad färskost gjord på mjölk, grädde och löpe. Osten läggs i små bitar i kaffet och äts sedan med sked. Ganska långt från en vällagrad Jakost, men kanske så nära jag kommer originalet med smör och te.

Jag tänker att det är värt ett försök, så i morgon blir det alltså kaffe med Jakost till frukost.

Ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Honung -mer än bara socker.

Reklam

Jag vill flagga för att den här texten, utöver att innehålla information om honung, bör ses som ett reklaminlägg för en produkt Primal hälsa säljer. Jag förespråkar alltid ett kritisk perspektiv när du tar till dig information, särskilt om det finns ekonomiska intressen med i bilden. Jag uppmanar dig därför att själv undersöka huruvida nedanstående påståenden verkar rimliga eller inte. I slutändan är det bara du själv som är ansvarig för vad du stoppar i dig oavsett vad andra säger. Nu vidare till dagens inlägg.

Naturens sötningsmedel

Jag förespråkar att du ska äta så naturlig, näringstät och giftfri mat som möjligt. Det innebär att du mest kommer äta grönsaker, kött, fisk, skaldjur, fågel, frukt, rotfrukter, nötter och bär. Dessa är goda och till stor del nödvändiga livsmedel som du behöver för att tillgodose alla dina näringsbehov. Om du inte vill äta något mer än så är det helt ok.

Ibland kanske du känner för att äta något som räknas in i en annan kategori än den med nödvändiga livsmedel. Ibland kanske du känner för att äta något eftersom det är gott. Ibland kanske du känner för att äta något som är sött. Om så är fallet tycker jag att ditt val ska falla på naturens eget sötningsmedel, honung.

Vad innehåller honung?

Varje batch med honung är unik och innehållet likaså. Detta beror bl.a. att på att bina besöker olika blommor vid olika tillfällen, vilket ger unika egenskaper för varje omgång honung (åtminstone om du köper en kvalitetsprodukt som inte består av blandningar eller har manipulerats med tillsatser). Överlag består dock honung av ca 38 % fruktos och 28 % glukos. Honung innehåller även vatten och mindre mängder mineraler, enzymer, flavonoider och polyfenoler (de två sistnämnda brukar kallas för antioxidanter).

Är honung nyttigt?

Honung är absolut socker men bör ändå inte jämföras med vanligt bordssocker då honung har visats sig ha flera hälsofördelar. Honung har t.ex. en antibakteriell effekt och kan förkorta sjukdomstiden vid diarré, åtminstone hos barn (1). Honung har också visats sig kunna minska triglycerider, LDL-kolesterol och CRP (inflammationsmarkör) hos överviktiga personer jämfört med sackaros (vitt socker) (2), samt minska oxidation av fett som uppstår vid t.ex. upphettning. Honung från bin som suger nektar från en blandning av vilda blommor kan således vara en strålande ingrediens i marinader för kött du tänkt grilla (3). Honung fungerar även till viss del som prebiotika, alltså blir till mat åt dina goda tarmbakterier (4).

Utöver dessa vetenskapliga upptäckter finns det mängder med anekdoter och personliga berättelser om honungens goda effekter. Honung används bl.a. som salva vid småsår, som behandling mot hosta och gikt samt som ingrediens i naturliga ”skönhetsprodukter” som ansiktsmasker och läppbalsam. Ett intressant användningsområde för honung är som naturligt sömnpiller. Honungsvatten, honung och varm mjölk eller honung och vinäger har länge använts som kvällsdrycker i många kulturer men har på senare tid fått mer uppmärksamhet då profiler likt Tim Ferris och Dave Asprey rekommenderat detta. I Aspreys fall är det honung och MCT-olja som gäller och han påstår det kan intas utan att bryta ketos, vilket i sig är intressant.

Honung utifrån ett evolutionärt perspektiv

Även om inte honung fanns tillgängligt för våra förfäder 24 timmar per dygn är det ingen tvekan om att vi med god aptit stoppat i oss den söta honungen när vi väl kom över den. Det finns t.o.m. de som hävdar att honung tillsammans med kött och stärkelsehaltiga rotknölar bidragit till att våra hjärnor vuxit och format oss som människor (5). Studier av nutida folkslag som lever som samlare och jägare demonstrerar att honung, i perioder, utgör en stor del av det dagliga kaloriintaget (6).

Honungens plats i en modern värld

Likt jag poängterat många gånger på den här hemsidan är det viktigt att komma ihåg att den moderna människans tillvaro skiljer sig väsentligt från våra förfäders liv. Det betyder att vi kan få en bra förståelse för vad våra kroppar är anpassade för genom att studera våra förfäder som levde under den paleolitiska tidsåldern, men det betyder inte att vi kan göra precis vad vi vill bara för att något räknas som paleo. Bara för att honung konsumerats av våra förfäder, ibland i väldigt stor utsträckning, betyder det inte att vi kan äta det i obegränsade mängder. Min inställning är att honung skall ses som något sött du njuter av vid vissa tillfällen. Honung bör inte utgöra en majoritet av dina dagliga kalorier utan intas med förnuft och i vissa sammanhang. Eftersom det inte finns en kosthållning som passar alla är det inte självklart att du bör konsumera honung. Det är bara du själv som i slutändan kan avgöra om du tycker att något gör dig gott eller inte. Med det sagt vill jag ändå påpeka att honung absolut har vissa närings- och hälsomässiga fördelar och inte bör jämföras med ”vanligt” bordssocker.

Om honungen Primal hälsa säljer

Honungen som Primal hälsa säljer går under varumärket ”Health & Beauty” och utvinns i Paymogo i södra Spanien. Platsen där bina hämtar sin nektar är fri från gifter och bekämpningsmedel. Luften är ren och bina utvecklas i en miljö utan föroreningar. Omgivningen består av inhemska, vilda växter som gör honungen speciell. Honungen är rå och behandlas enbart manuellt i liten produktion. Biodlare Manuel Canelo gör sitt yttersta för att honungen ska hålla bästa möjliga kvalité. Han kan stolt visa upp fina resultat i oberoende laboratorietester, både gällande näringsinnehåll samt HMF-värdet som visar om honungen upphettats samt är ett tecken på kvalité. Gränsvärdet för HMF är 40mg/kg och ett lågt värde är bra. HMF-värdet på vår honung ligger på 1mg/kg vilket alltså är väldigt bra och en fin garanti för att honungen håller hög kvalité.

Honungen innehåller absolut inga tillsatser och blandas inte med annan honung som annars förekommer både bland svensk och importerad honung.

Honungen är av trögflytande karaktär, har en djup fyllig smak och passar utmärkt såväl i köttmarinader som i den hemgjorda granolan. Eller varför inte prova att baka en omgång av mormors klassiska favoriter.

   

   

I den här fantastiska miljön samlar bina sin nektar. Bikuporna kan skymtas på sista bilden.

Primal hälsa importerar honungen direkt från biodlare Manuel utan mellanhänder. Honungen märks med svensk information enligt livsmedelsverkets direktiv och lagras sedan mörk, torrt och svalt i väntan på att levereras till kund. Primal hälsa är ensamma i Sverige om att sälja den här honungen och antalet burkar är begränsade. Passa därför på att beställa en burk eller tre innan det är för sent.

Här kan du beställa honungen.

Ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1416773/

2: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18454257

3: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22063889

4: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15826039

5: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07409710.2011.630618

6: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8672404