Autoimmunitet

mars 31, 2017

Probiotisk bomb – DIY.

Vid det här laget har du kanske uppmärksammat att magen och tarmen har en otroligt stor betydelse för vår hälsa. Det är sedan länge känt att ca 70 % av vårt immunförsvar sitter i mag-tarmkanalen vilket i sig indikerar att en hälsosam sådan är av högsta vikt. På senare tid har forskarna även kunnat visa att bakterierna i mag-tarmkanalen har ett finger med i det mesta som händer i kroppen, allt från att reglera ämnesomsättningen till att påverka tillväxten av hjärnceller. Det är numera även klarlagt att det finns en direkt koppling mellan magen och hjärnan där magen står för majoriteten av all kommunikation som sker. Vidare är det bevisat att en porös, så kallad läckande tarm, lägger grunden för en mängd autoimmuna sjukdomar och besvär. Mag-tarmkanalen och dess hälsa spelar alltså en central roll för ditt välmående och du bör göra ditt yttersta för att upprätthålla en god sådan.

Det finns en mängd livsstilsåtgärder som kan förbättra mag-tarmhälsan, allt från stressreducering och motion till sömnkvalitet och förbättrad kost. Idag tänkte jag tipsa om ett livsmedel du kan implementera i din kost och med små medel förbättra magens hälsostatus radikalt.

Innan vi går in på det specifika livsmedlet så vill jag poängtera att det inte finns något enskilt livsmedel i världen som kan väga upp en usel kost bestående av raffinerat socker, gluten och processad mat. Det är viktigt att det finns en sund grundstomme för att enskilda superlivsmedel ska kunna göra underverk. En kost som lägger en bra grund för mag-tarmhälsa är den som utgår från paleo/primala principer. Det innebär att du äter naturlig, näringstät och giftfri mat som anpassas efter personliga förutsättningar, syften och mål. Om du har grundstommen på plats kan du bygga på med t.ex. benbuljong som läker en läckande tarm samt syrade grönsaker som är rika på probiotika.

Probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier som är ett måste för en god mag-tarmhälsa. Det finns bra syrade grönsaker att köpa, även om de kan vara svåra att hitta i din lokala butik. Om du vill köpa dina syrade grönsaker ska du sikta på varianter som är ekologiska och opastöriserade. Dessa hittar du i kyldisken till skillnad från de flesta pastöriserade som står i varma hyllor och inte är lika goda för magen.

DIY

Om du vill göra dina egna syrade grönsaker är surkål bra att börja med. Om du följer nedanstående råd bör du ha en probiotisk bomb klar inom ca 3 veckor.

Det finns en mängd recept på surkål att googla sig till. De flesta innehåller ungefär detsamma, nämligen kål, salt och eventuellt någon krydda som t.ex. kummin. Dock finns det olika idéer om man ska använda vassle eller inte för att få igång fermenteringen. Jag har ännu bara provat att syra utan vassle så det är den metoden jag beskriver nedan.

Du behöver

En lufttät och noggrant rengjord glasburk med lock.
Ekologisk vitkål.
Havssalt utan jod (ca 20-30 gram salt för varje kilo riven vitkål).

Beredning

Riv av ett par hela vitkålsblad att använda som ”lock” senare.
Riv vitkålen med rivjärn, strimla med osthyvel alternativt skär fint.
Väg den strimlade/rivna vitkålen för att beräkna saltmängden (20-30 gram salt/kilo).
Lägg vitkålen i en rejäl bunke och tillsätt saltet.
Nu ska du pressa ur vätskan från vitkålen genom att krama vitkålen med händerna eller stöta med lämpligt verktyg. Observera att vätskan ska bevaras i bunken tillsammans med vitkålen. Om du gör på stora mängder vitkål kan du behöva pressa lite i taget. Var tålmodig och ge dig inte förrän all vätska pressats ur vitkålen.
Lägg över vitkålen och vätskan i din glasburk och pressa ner med händerna. Tryck ner ordentligt så att all vitkål är täckt med vätska. Lämna ett par centimeter med luft längst upp i burken så att det finns utrymme för vitkålen att fermentera (jäsa).
Avsluta med att ta ett helt vitkålsblad (sköljt och rengjort) och lägg som ett lock över den nerpressade rivna vitkålen.
Stäng burken och låt stå mörkt i rumstemperatur under ca 2-3 veckor. Det går att äta surkålen redan efter 3-4 dagar men vänta gärna längre för att fermenteringen ska få riktigt med tid på sig, helst 2-3 veckor.
Öppna och stäng locket snabbt en gång per dag de första dagarna för att släppa på trycket som bildas under fermenteringen.
Om du har tillgång till en matkällare eller skafferi som håller en temperatur på ca 16 grader kan du flytta burken dit efter 2-3 dagar i rumstemperatur. Det är inte nödvändigt för att det ska bli bra, men min upplevelse är att det blir lite godare om burken står lagom varmt under fermenteringen. Har du inte tillgång till ett sådant utrymme så kör du bara på rumstemperatur under hela fermenteringen.
Efter 2-3 veckor (eller så länge du orkat vänta) ställer du burken i kylen.
Ät lite surkål varje dag för att mata din mage med hemmagjord probiotika.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

februari 1, 2017

Livsstilsvanor -verktyg för att balansera immunförsvaret.

Förra veckan skrev jag att autoimmuna sjukdomar ofta går hand i hand med ett obalanserat immunförsvar. Jag skrev också att det finns speciella celler (regulatoriska T-celler) vars uppgift är att balansera immunförsvaret samt vad du kan göra med kosten för att förbättra funktionen på dessa celler. Om du inte läst det inlägget uppmanar jag dig att ägna några minuter åt det innan du går vidare nedan då texten som följer får ses som en fortsättning. Det finns nämligen mer du kan göra för att balansera immunförsvaret än att ställa om din kost. Även livsstilsvanor som regelbunden träning, att vistas i naturen och socialt umgänge bidrar positivt till att balansera immunförsvaret.

Träning

Träning i sig ökar direkt nivåerna av glutation (en antioxidant som främjar funktionen hos de regulatoriska T-cellerna) men frisätter även endorfiner i kroppen.¹ Endorfiner som får många av oss att må otroligt bra av träning och som också bidrar till ett balanserat immunförsvar.²

Människan är utan tvekan anpassad för ett liv i rörelse. Jag tror att det finns ett stort värde i att träna målmedvetet och regelbundet, särskilt om träningen innehåller en kombination av långsamma aktiviteter under lång tid och hård ansträngning under kort tid. Jag förstår dock att vardagen inte alltid går i linje med vad våra gener förväntar sig. Jag förespråkar därför varmt att rörelse ska ske som en del av livet utan att bli för krävande eller pressande. Väl riktad och dedikerad träning kanske har störst hälsoeffekter men all rörelse är värdefull. Om en promenad på 20 minuter varje dag är vad du för tillfället av olika anledningar mäktar med så är det precis vad du ska sikta in dig på. Promenera dina 20 minuter och var nöjd med det istället för att klandra dig själv för att det inte blev mer träning. Tänk också på de klassiska råden om att försöka få in rörelse i vardagen genom att ta cykeln i stället för bilen, trappan istället för hissen osv.

Om du upplever att brist på tid är ett återkommande hinder för att du ska träna kan du glädjas med att även så kort tid som 12 minuter kan räcka för ett träningspass.

Vistas i naturen

Att vistas i naturen är precis lika naturligt för människan som att våra kroppar är gjorda för rörelse. Idag lever dock många av oss ett liv som innebär att vi spenderar majoriteten av vår tid inomhus med artificiellt ljus, ljuddämpande väggar och klimatanläggningar. I första anblick kan det te sig väldigt bekvämt och överlägset ett liv som innebär konstant vistelse i naturen. Självklart har tak över huvudet inneburit att människan kunnat avancera teknologiskt på ett sätt som annars vore omöjligt. Ett liv under tak för med sig en mängd fördelar, men bidrar också till att vi inte når vår fulla potential som människor om vi inte aktivt söker upp naturen. Miljontals berättelser om naturens läkande kraft visar att effekten en skogspromenad, en bergsvandring eller ett dopp i havet har på oss är större än vi någonsin kan förstå.

Effekten som vistelse i naturen har vid autoimmuna sjukdomar är även den positiv. Något så enkelt som att vistas tillräckligt mycket (men inte för länge) i solen och utsättas för ultraviolett ljus tycks bidra positivt vid autoimmuna sjukdomar (åtminstone vid MS).³ Förklaringen kan vara att för lite solljus leder till ett överaktivt immunförsvar, vilket är vanligt vid autoimmuna sjukdomar. Vidare har jag i tidigare inlägg konstaterat att D-vitamin spelar en viktig roll vid balansering av immunförsvaret. D-vitamin som finns i mat likt lax, makrill och sardiner men som framförallt framställs i kroppen genom vistelse i solen.

Oavsett hur din hälsostatus ser ut finns det mycket att vinna på att vistas i naturen. För dig med en autoimmun sjukdom eller symptom som tyder på det kan tid spenderad utomhus i solljus förmodligen göra stora skillnader för ditt välbefinnande.

Socialt umgänge

Socialt umgänge och fysisk kontakt med andra människor frigör också endorfiner i kroppen som i sin tur bidrar till ett balanserat immunförsvar. Stammen var livsavgörande för våra förfäder som inte skulle överleva ensamma speciellt länge. I en modern värld går det rent teoretiskt att överleva utan fysiska och sociala kontakter med andra människor, men förmodligen leder det till svåra fysiska och psykiska problem. Om du besväras av sjukdom och smärta kan det vara svårt att finna energin för sociala aktiviteter. Trötthet, nedstämdhet och värk kan ta över och socialt umgänge får stryka på foten. Paradoxalt nog är det när vi inte orkar med socialt umgänge som vi behöver det mest. Gör vad du kan för att behålla och utveckla ditt sociala umgänge. Utöver glädjen att göra saker tillsammans kommer dina gener att tacka dig genom att uttrycka sig lite hälsosammare.

Det var allt för den här gången. Tack för att du läste och ha det bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

januari 26, 2017

Vikten av att balansera immunförsvaret vid autoimmuna sjukdomar.

Det handlar om balans.

Idén om att det är viktigt med balans i livet är inte direkt ny. Det pratas ofta om balans mellan jobb och fritid, mellan träning och återhämtning och mellan socialt umgänge och egen tid. Många av oss kan intuitivt förstå att det är viktigt med balans i livet. Även om vi inte efterlever det fullt ut alla gånger så förstår vi ändå innerst inne att det kommer något gott ur ett liv som bygger på balans mellan alla aktiviteter vi företar oss.

Vad vi däremot kanske inte tänker på är att även våra kroppar vill vara i balans hela tiden. Homeostas är ett samlingsnamn för alla kroppens funktioner som strävar efter att hålla kroppen i jämnvikt (balans) t.ex. andningen, blodsockret och cirkulation. Det är uppenbart att en obalanserad andning eller cirkulation leder till problem och därför av högsta vikt att dessa system fungerar som det är tänkt.

Vårt immunförsvar fungerar också bäst när det råder en balans mellan den ospecifika och specifika delen. Ett obalanserat immunförsvar är ofta förekommande vid sjukdom av olika slag t.ex. autoimmunitet.¹

Den ospecifika (medfödda) delen av vårt immunförsvar innehåller immunceller som attackerar patogener oavsett om de är kända sedan tidigare. Den specifika (adaptiva) delen av vårt immunförsvar innehåller immunceller som tillverkar antikroppar mot specifika patogener som kroppen varit utsatt för tidigare.

Det finns speciella celler vars uppgift är att balansera immunförsvaret. Dessa kallas för regulatoriska T-celler och som om de är negativt påverkade kan leda till ett överaktivt immunförsvar, vilket ofta är fallet vid autoimmuna sjukdomar. En person som har en autoimmun sjukdom eller symptom som tyder på det kan således vara hjälpt av att förbättra funktionen på de regulatoriska T-cellerna i kroppen.²

Lyckligtvis finns det mycket man kan göra för att på naturlig väg förbättra funktionen på de regulatoriska T-cellerna och hålla immunförsvaret balanserat, bland annat genom kost och rörelse. Nedan kommer lite tips på vilken typ av mat som balanserar immunförsvaret.

Kost

Näringsämnen som främjar en hälsosam funktion hos de regulatoriska T-cellerna är bland annat glutation, D-vitamin och probiotika.

Glutation är en antioxidant som finns i frukt, grönsaker och i opastöriserad mjölk. I tillägg finns det livsmedel som skapar förutsättningar för kroppen att ”tillverka” glutation. Det gäller alla former av protein samt mat rik på glycin (benbuljong). Även vitamin B2, B3, B6, vitamin C, magnesium, järn, koppar och zink bidrar till att öka glutationsnivåerna i kroppen. Dessa näringsämnen finns i t.ex. inälvsmat, örter, kakao, fisk, skaldjur, och rött kött.

D-vitamin finns naturligt i fet fisk som makrill, lax och sardiner. Ägg från frigående höns är också en bra källa.

Probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier vars syfte är att förbättra mag- och tarmhälsan. Det finns naturligt förekommande och i riklig mängd i syrade grönsaker och fermenterade drycker likt Kombucha.

Du med en autoimmun sjukdom har, som jag tidigare nämnt, mycket att vinna på att ställa om din kost så att den främjar tarmläkning. En läckande tarm är vanligt förekommande vid autoimmuna sjukdomar, men minst lika vanligt är det att immunförsvaret är obalanserat och att de regulatoriska T-cellerna är få i antal eller försvagade.² Du har alltså även mycket att vinna på att säkerställa att maten du äter innehåller näringsämnen, likt ovan nämnda, som stöttar och balanserar immunförsvaret.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

januari 20, 2017

Att inte acceptera ohälsa -samt lite tankar om arv, miljö och autoimmuna sjukdomar.

Det är orsaken som räknas

Att behandla symptom tycks fortfarande vara den vanligaste strategin när människor i västvärlden blir sjuka. Symptombehandling som oftast sker i form av medicinering ger en kortvarig effekt och lindring men är sällan upphov till varaktig förbättring. Jag är inget undantag utan har under majoriteten av mitt liv behandlat ohälsa genom att angripa symptomen istället för att finna orsaken till problemet. Om jag haft ont i huvudet har jag använt paracetamol, om jag fått ett inflammerat knä har jag vänt mig till NSAID-preparat osv. Fram tills för bara några år sedan tänkte jag sällan längre än det som var uppenbart när jag mådde dåligt. Jag tänkte även att återkommande huvudvärk, ryggproblem och ledvärk som avlöste varandra var normala inslag i livet och något jag var tvungen att leva med. Det var såklart inte roligt att må dåligt men jag tänkte att det gör ju alla mer eller mindre och jag hade det ändå bra i förhållande till människor med långt värre sjukdomar än mig. Jag tänkte att det bara var att trycka några piller, acceptera och gå vidare med livet.

Det var när jag fick upp ögonen för de evolutionära, funktionsmedicinska och holistiska perspektiven på hälsa som jag förstod varför min symptombehandling inte fungerade i längden och således varför problemen fortsatte att återkomma. Jag lärde mig att det finns bättre strategier än att bedöva mig själv med mediciner om jag vill förbättra min hälsa. Jag lärde mig att min livsstil spelar en avgörande roll för mitt välmående genom att aktivera eller inaktivera gener, något jag tidigare inte kunnat föreställa mig. Framförallt lärde jag mig att jag inte alls behöver må dåligt.

Jag inledde ett nytt paradigmskifte vilket innebär att jag numera alltid försöker finna orsaken till mina symptom när jag mår dåligt. När jag funnit orsaken blir det oftast tydligt att jag själv har möjlighet att rätta till problemet genom att ta ansvar och göra aktiva livsstilsval som främjar hälsa. I den bästa av världar håller jag fast vid det nya och jobbar då förebyggande så inte problemet kommer tillbaka.

Gener och miljö

Vår hälsa är som bekant alltid en kombination av arv (våra gener) och miljö. Vi föds alla med en uppsättning gener varav vissa inte (i någon större utsträckning) påverkas av miljön. Det gäller t.ex. gener som styr vilken ögon- och hårfärg vi har. I tillägg föds vi med en uppsättning gener som ger individuella förutsättningar att utveckla det ena eller andra beroende på vår miljö. Det gäller både positiva saker som t.ex. förmågan att bygga muskler samt negativa saker som t.ex. risken att utveckla en autoimmun sjukdom. Nedan tänkte jag utveckla resonemanget om arv och miljö just kopplat till autoimmuna sjukdomar.

Om autoimmuna sjukdomar

Immunförsvaret är otroligt avancerat och ingen förstår fullt ut hur det fungerar. Väldigt förenklat kan man säga att immunförsvarets uppgift är att agera när det kommer in främmande bakterier, svampar, parasiter, virus m.fl. i kroppen genom att bilda antikroppar och oskadliggöra inkräktaren. Ibland blir det fel och immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad i tron att det är en inkräktare. Detta leder till inflammation, symptom av olika slag och slutligen en autoimmun sjukdom. Uppgifterna om hur många autoimmuna sjukdomar som finns uppdateras ständigt men några välkända är glutenintolerans (celiaki), ledgångsreumatism (RA), ulcerös kolit, diabetes typ-1, Hashimotos, psoriasis och MS.

Hur många som lider av en autoimmun sjukdom är svårt att säga (beroende på vilka sjukdomar som tas med i beräkning) men jag har sett siffror på att det kan handla om upp till en miljon svenskar. Lägg därtill alla som lider av symptom likt utslag, eksem, mag- tarmproblem, ledvärk m.m. men inte fått någon diagnos och vi pratar om en stor del av befolkningen. Symptom som skapar otroligt mycket besvär för människor i deras vardag och som kostar samhället stora belopp varje år. Symptom som allt som oftast behandlas med mediciner av olika slag istället för att angripa orsaken till problemen.

Orsaken som tack vare Dr Alessio Fasanos forskning numera verkar ha en gemensam nämnare utöver genetiskt anlag, nämligen läckande tarm.¹ I klartext måste alltså både genetiska anlag och en läckande tarm vara förekommande för att en autoimmun sjukdom ska utvecklas, baserat på Fasanos forskning.

Du som lider av en autoimmun sjukdom (eller har symptom som tyder på att så är fallet) kan inte ändra din genuppsättning. Du kan däremot ändra din livsstil så att den främjar tarmläkning och på så vis inte ger utrymme för dina gener att uttrycka anlagen för autoimmunitet. Du tar helt enkelt bort en av faktorerna som måste till för att autoimmunitet ska kunna utvecklas genom att läka din läckande tarm. Om du redan har en fullt utvecklad autoimmun sjukdom kan du alltså enligt denna teori reversera händelseförloppet och möjligen bli symptomfri.

Naturligtvis är det mycket enklare att applicera den här teorin i ett blogginlägg än det är i verkliga livet. Naturligtvis finns det många faktorer i vår miljö som påverkar tarmhälsan negativt men som är svåra att styra över. Gifter och bakterier är några saker som kan nämnas på den listan. Jag tycker dock att det är mer intressant att titta på saker som vi kan påverka och fokusera på att agera inom dessa områden. I denna kategori hamnar allt som ryms inom begreppet livsstil. För även om det inte känns så har vi alltid en möjlighet att påverka vad vi äter, hur vi rör på oss, sover osv. När det gäller läckande tarm är det, som jag skrivit förut, mycket som tyder på att just kosten har extremt stor betydelse vid läkning av den.

Acceptera inte ohälsa

Läckande tarm verkar ha en betydande inverkan vid autoimmuna sjukdomar och symptom, men är för den delen inte en universallösning för all världens problem. Om man vill uppnå optimerad hälsa behöver man självklart arbeta med sig själv på alla plan. Personligen tycker jag dock att det är skönt med konkreta förslag på åtgärder som är fullt möjliga att genomföra och som kan innebära stora hälsovinster. Så hoppas jag att du ska se på dina möjligheter att bromsa eller reversera autoimmun sjukdom och symptom genom att läka din läckande tarm. För oavsett vilka symptom du lider av och oavsett om de kan räknas som lätta eller svåra ska du inte acceptera din ohälsa. Bara för att något är vanligt förekommande betyder det inte att det är ett normalt tillstånd. Det finns ingenting normalt eller naturligt med mag- tarmproblem, eksem, ledvärk eller andra symptom. Det är snarare tecken på att något inte står rätt till och att det finns en underliggande orsak att åtgärda. Börja din åtgärdsplan och din resa mot en bättre hälsa redan idag. Vill du ha hjälp på vägen är du välkommen att ta kontakt med mig.

Varmt lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22109896