Om vi ska enas om gemensamma förutsättningar i samhället bör vi ha gemensamma utgångspunkter och då är den vetenskapliga metoden bäst enligt mitt sett att se på saken.
Det kan gälla allt från pedagogiska modeller i skolan till vilka tillsatser som bör få finas i maten vi köper. Om vi inte lutar oss mot vetenskapen i dessa och andra frågor är risken att tyckande eller kommersiella mål tar över och skapar osäkra förhållanden för oss och våra barn. Vetenskapliga studier som är opartiskt finansierade och utförda med en metod för att, så långt det är möjligt, komma fram till ett objektivt svar på en hypotes är drömförutsättningen om vi ska anta något kollektivt.
Så ser det naturligtvis inte ut. Många studier som påstår sig ha svaret på den ena och andra hypotesen håller allt för låg kvalité, är partiska eller har inte använt en metod som kan anses tillförlitlig. Därför måste den som lutar sig mot vetenskapliga studier noggrant läsa hur de är utförda, i vilka syften och vilka som står bakom.
Många studier kommer också att förkastas i framtiden då det kommer nya rön som visar att det finns en bättre förklaring på hypotesen som prövats. Det betyder inte att vetenskap är värdelöst ”för att det alltid kommer något nytt som är sant”. Tvärtom är det hela poängen med vetenskap, att den ständigt ska pröva vad som är sant genom nya studier. Fakta ändras, men det betyder inte att vi inte bör förlita oss på de senaste rönen som seriös forskning kommer fram till. Om vi aldrig tror på något bara för att det eventuellt kommer att förkastas i framtiden kommer vi få svårt att navigera oss fram i livet. Vi behöver ledstänger att hålla fast vid, särskilt om vi ska ingå i ett större kollektivt sammanhang.
För att ta ett exempel kan vi titta på aga mot barn och dess konsekvenser. I Sverige avskaffades föräldrars rätt att aga sina barn år 1966 och 1979 förbjöds allt våld mot barn. Det var flera saker som ledde fram till denna lagändring men bland annat visade en vetenskaplig studie från 1962 att våld mot barn är ”en signifikant orsak till funktionsnedsättning och död i barndomen.”
Om resonemanget som lyder: ”Det kommer alltid ny fakta så vi behöver inte tro på det som är rådande nu” ska få gälla kanske vi fortfarande skulle tillåta aga mot barn (vilket tyvärr är ett faktum i majoriteten av världens länder). Så kan vi naturligtvis inte ha det, utan vi behöver våra gemensamma ledstänger att hålla oss i. Dessa ledstänger bör enligt mig formas av de senaste seriösa vetenskapliga upptäckterna.
Den egna kroppen
Det finns så klart hur mycket forskning som helst på området livsstil. Det spretar lite när det gäller detaljerna, men överlag är de flesta överens om att bra mat, rörelse, sömn, sociala aktiviteter, avkoppling och någon slags mening i livet, lägger grunderna till hälsa och ett gott liv. Exakt vad som är bra mat, rätt form av rörelse, kvalitativ sömn m.m. kan skilja sig mellan olika perspektiv och individer.
Personligen tror jag som bekant att vi kan lära oss mycket av våra förfäder som levde innan människan blev bofast och började bruka jorden. Jag tror på allvar (och kan hänvisa till vetenskapliga studier vid behov) att våra gener ser lika ut idag som de gjorde för 20,000 år sedan och därför är anpassade till en viss kost och livsstil. Jag tror däremot inte att alla måste äta och leva på samma sätt bara för att må bra.
När jag konsulterar människor som genomför en livsstilsförändring använder jag gärna det evolutionära perspektivet som en utgångspunkt för att skapa förståelse för människans fysiologi och behov. Jag berättar gärna att det finns mängder med belägg för att modern mat likt raffinerat socker, spannmål, växt- och fröoljor kan leda till hälsomässiga bekymmer. Vidare förespråkar jag hellre korta intensiva träningspass framför monotont joggande. Jag talar även gärna varmt om värdet av att sova 7-8 timmar per dygn, men jag påstår aldrig att det bara finns en väg till optimerad hälsa.
Varje människa är unik, har sin egen historia, sina egna syften, mål och drömmar. En människa kan inte reduceras ner till ett objekt och inte heller jämföras rakt av med någon annan. Bara för att de senaste vetenskapliga rönen pekar på att en viss sak är bra, behöver den inte vara det för alla. Det finns ingen optimal diet som passar alla och varje människa har rätt att bestämma över sin egen kropp.
Ingen människa kan observera din livsstil och sedan bestämma om du mår bra eller inte. Det finns människor som gör till synes perfekta livsstilsval men som ändå mår dåligt. Vise versa finns det människor med en objektivt sett katastrofal livsstil men som ändå mår bra. Oavsett var du befinner dig så tror jag att det är viktigt att du lär känna din kropp och vågar lyssna på signalerna den sänder. För hur vet man egentligen om man mår bra?
Upplevelsen av vad som är att må bra är naturligtvis individuell. En sak som dock alla kan göra för att stämma av läget är att testa något annat för att se om det blir bättre eller sämre. Du kanske känner att du mår bra av att äta halvfabrikat och aldrig röra på dig. Det är så klart helt ok, men eventuellt skulle du må ännu bättre om du testade att äta mat lagad från färska råvaror. Du kanske känner att du mår bra av att träna på gym 6 dagar per vecka, men kan inte vara säker innan du provat en annan strategi. Det är bara när vi testar något nytt som utveckling kan ske. Om du alltid trampar på i samma fotspår är risken stor att du fortsätter att må mindre bra än vad som är möjligt. Risken är stor att du inte uppnår optimal hälsa om du inte vågar testa nya saker och utmana dina vanor. Ärligt talat, vad är det värsta som kan hända om du testar nya livsstilsvanor? Ja att det blir sämre än förut kanske. Det är dock lätt fixat genom att återgå till tidigare vanor och därmed till tidigare resultat.
Jag tror inte att en människa någonsin blir fullärd, inte ens när det gäller hur den egna kroppen fungerar. Ett ständigt nyfiket och kritiskt sinne är således en bra utgångspunkt på resan mot optimerad hälsa. En kostrådgivare eller annan hälsoutövare som förstår vikten av att kunna ge individuella råd utifrån vetenskaplig grund utan att bli dogmatisk, kan vara till stor hjälp för dig som längtar efter bättre hälsa.
Tack för att du läste, ha det bra!
Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.