Tagg: Fasta

Den första måltiden jag åt efter fastan bestod av kokta grönsaker, kokta ägg och torkat renkött. Klockan var 21.30 den 6 juli och jag hade fastat i 100 timmar (jag slutade äta 2 juli klockan 17.00). Måltiden tillagades på stormkök eftersom jag med familj åkte till fjällen en dag innan fastan avslutades. Maten smakade gott!

Reflektioner

Jag har reflekterat en hel del över den genomförda fastan och tänkte dela med mig av några saker.

Varför äter jag?

Jag har tänkt att jag äter för att jag är hungrig och/eller behöver energi. 100 timmar utan mat har dock fått mig att förstå att så inte är fallet. Mycket av mitt ätande till vardags har med vanor att göra, vilket blev tydligt eftersom jag faktiskt inte var särskilt hungrig under fastan och hade gott om energi. Självklart behöver jag normalt några mål mat om dagen för att tillgodose mitt basala behov av energi och för att kunna orka med aktiviteter jag vill göra, men det krävs förmodligen mindre än jag trott.

Det är skönt att veta att jag kan fungera optimalt på mindre mat än jag trott, särskilt om jag väljer råvaror som håller hög kvalité och ger mycket näring i förhållande till energi.

Första dygnet kurrade det lite i magen men sen var det som att kroppen förstod att den behövde hitta en annan lösning för att tillgodose mitt energibehov. Det blev tydligt att kroppen hittade just en sådan lösning under andra dygnet då fettförbränningen och ketonproduktionen kickade in ordentligt. Innan det skedde var jag lite segare än vanligt, men därefter kände jag mig aldrig trött eller sliten.

Hur man upplever fasta är naturligtvis olika och jag vill inte få det att framstå som att det är hur enkelt som helst. För min del gick det ganska smärtfritt utan några större bekymmer. Så behöver det inte vara för alla.

Jag älskar mat

Även om jag uppenbarligen klarar mig fint några dagar utan mat så har den här fastan även fått mig att inse hur mycket jag värdesätter mat utifrån ett socialt perspektiv. Att laga och avnjuta mat tillsammans med andra är något av det bästa som finns. Fastan har gjort att jag uppskattar det ändå mer. Framöver ska jag även njuta av varje bit jag äter och inte kasta i mig bara för att fylla på energi.

Inställning

Jag både handlade och lagade mycket mat under dessa 100 timmar, trots att jag inte åt något. Jag lagade köttstekar och ugnsrostade grönsaker, äggröror och sallader m.m. Maträtter som normalt hade fått mig att hugga in på en smakbit redan vid spisen. Om jag inte haft tillräckligt stark motivation och rätt inställning kunde dessa mentala utmaningar gjort det svårt att fortsätta fastan. På nytt har det alltså visats sig att jag behöver vara 100 % dedikerad för att uppnå mina mål.

Kaffe

Även om själva fastan inte ställde till det särskilt för mig så har den här perioden av mitt liv inte varit smärtfri. Om du läste om mina förberedelser inför 100 timmar utan mat minns du kanske att jag slutade med kaffe tre dagar innan fastan startade. Det var ingen lek.

Jag kan krasst konstatera att jag till vardags är starkt beroende av kaffe, vilket mina abstinensbesvär var ett tydligt bevis på. Första dagen utan kaffe gick förvånansvärt bra och jag tänkte att det inte verkade vara så svårt. Sen kom dag två och slog mig till marken, bokstavligt talat.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av migrän men den huvudvärk jag hade andra dagen utan kaffe kan kanske likställas med det. Det pulserade rejält i huvudet och illamåendet satt konstant i halsen. Det var alltså en riktig avgiftning jag gick genom. Dag tre utan kaffe gick bra även om jag hade lite huvudvärk och när fastan inleddes kändes allt ok.

Jag är glad att jag la ner kaffet innan fastan för annars hade det blivit otroligt tufft att hantera abstinensen utan att äta.

Sluta med kaffe?

Många kanske tycker att en uppenbarelse likt denna borde få mig att sluta med kaffe för gott. Det blev ju totalt sett över 8 dygn utan kaffe så visst skulle jag kunna sluta, men det vill jag inte. För mig är kaffe mycket mer än bara en dryck. Jag älskar att köpa bönor, mala och brygga mitt kaffe lika mycket som att dricka det. Jag älskar också känslan som infinner sig i kroppen när jag dricker min första kopp kaffe på morgonen. Det är för bra för att vara utan.

Vad jag däremot kommer att göra är att reflektera över mitt kaffedrickande på ett annat sätt. Inget mer skräpkaffe inget mer slentriandrickande. 1-2 koppar om dagen bryggt på bästa möjliga kaffe känns som en bra strategi för mig

Mer fasta?

Jag kommer absolut att fasta igen, men möjligen med ett annat upplägg. Förmodligen kan jag få liknande hälsovinster (cellreparation, rensa ut gifter, bromsa åldrandet) av en kortare fasta på 24-48 timmar. Förmodligen skulle jag även kunna dricka lite benbuljong och örtte utan att bryta fastan. Det är något i den stilen jag har för avsikt att pröva nästa gång. Men det är som sagt nästa gång, för nu ska jag äta!

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Anledningen till att vi blir sjuka har inte bara med gener att göra. Visst finns det människor som föds med större sannolikhet att utveckla sjukdom än andra och visst finns det även de som som föds med redan utvecklade sjukdomar svåra att påverka. Så ser livets lotteri ut och förmodligen är det bästa vi kan göra att förhålla oss till det. Majoriteten av alla människor föds dock friska med ungefär samma förutsättningar att utvecklas och förbli så, men ändå verkar vi bli sjukare och sjukare.

Om det nu inte är generna som gör oss sjuka så återstår bara miljön vi lever i. Den miljö som vi existerar i kommer att påverka hur våra gener uttrycker sig och således om vi utvecklar sjukdomar eller inte. Generna vi föds med kan vi inte göra så mycket åt, men vi kan definitivt påverka vår miljö för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hälsa och välmående.

I en första anblick kanske det känns som att vi inte kan påverka allt i vår miljö, likt väder, föroreningar, strålning, buller, ljus och mörker. Det kanske är sant till viss del men inte en anledning att låta bli att påverka det i vår miljö som vi faktiskt kan, livsstilen. Bara genom att reflektera över och implementera delarna i Primal hälsas livsstilshjul kan du kanske förbättra dina odds att förbli frisk eller reversera sjukdom som redan uppstått.

Den första delen har inte utan anledning med kosten att göra. En otroligt stor orsak till att människor blir sjuka har nämligen att göra med maten vi stoppar i oss. Den moderna maten med mycket processade livsmedel, raffinerat socker, växt- och fröoljor samt mjölmat har gång efter annan visat sig vara negativt för många människor. Genom att städa upp kosten och satsa på naturlig, näringstät och giftfri mat kan vi göra underverk för vår hälsa.

Att äta bra mat är alltså otroligt viktigt för hälsan, men numera pekar mycket på att det finns ett ännu kraftfullare verktyg som har med kost att göra. Det handlar om att inte äta. Inte som i svält, utan som i fasta!

Terapeutisk fasta

Terapeutisk fasta / långtidsfasta / vattenfasta (kärt barn har många namn) innebär att man bara dricker vatten under 2-10 dygn. Jag har berört fasta tidigare och då poängterat att fasta, särskilt terapeutisk fasta, inte är för alla. Det finns mängder av olika anledningar till varför en människa bör avstå från att fasta och det är omöjligt att ge ett generellt råd kring detta. Om du är gravid, ammar, har eller har haft en ätstörning, lider av utmattningssyndrom, är ett barn, eller har någon sjukdom och/eller symptom som gör fasta olämpligt bör du inte ge dig på det. Är du osäker bör du alltid rådfråga någon som är kunnig på området innan du ger dig in i terapeutisk fasta. Om du blir skräckslagen av tanken på att vara utan mat i 2-10 dygn eller inte tror på fastans positiva effekter bör du förmodligen inte heller ge dig in i det.

Om du däremot är sugen på en utmaning, intresserad av att rensa din kropp från gifter och ge cellerna en chans att städa upp, så kan terapeutisk fasta vara något för dig. Personligen tillhör jag den här kategorin människor och jag har länge varit intresserad att testa terapeutisk fasta men aldrig kommit till skott. Jag har praktiserat periodisk fasta (16:8) av och till under många år. Jag har även genomfört en dygnsfasta 3-4 gånger per år, vilken vid vissa tillfällen förlängts till 36 timmar beroende på omständigheterna som rådde. 36 timmar är alltså det längsta jag själv varit utan mat, vilket inte kan räknas som terapeutisk fasta i dess riktiga form.

Jag har dock varit sugen på att prova och därmed läst på mer och mer om ämnet för att veta vad det skulle innebära (även om man aldrig kan veta fullt ut hur man reagerar är det bra att vara påläst). Ju mer jag läser desto mer övertygad blir jag om fastans positiva effekter där det som kallas för autofagi gör mig mest motiverad att äntligen testa terapeutisk fasta.

Autofagi

Det går att förklara autofagi som cellernas förmåga att göra sig av med nedbrutna celldelar och annat skräp som, om de får vara kvar i kroppen, kan leda till sjukdomar av olika slag. Med andra ord reparerar cellerna sig själva och effekten tycks öka vid fasta (åtminstone hos möss)¹. Förutom att minska risken för sjukdom kan cellreperation även bidra till att bromsa effekterna av det vi kallar åldrande², vilket ytterligare spär på min motivation att testa terapeutisk fasta.

100 timmar utan mat

Om du inte gissat det redan kan jag avslöja att jag bestämt mig för att testa terapeutisk fasta med målet att endast dricka vatten under 100 timmar. Faktum är att jag redan startat. Jag åt min ”sista” måltid den 2 juli klockan 17.00. I skrivandets stund innebär det att jag varit utan mat i 50 timmar. Jag har som mål att inte äta innan 6 juli klockan 21.00 och därmed passera 100 timmar. Jag intar natrium, kalium och magnesium om jag känner behov för det, men inget som innehåller kalorier och bryter fastan.

Jag har läst mycket om fastans fördelar och motivationen att testa har sakta men säkert ökat. En god vän testade nyss att fasta 4 dygn vilket var det som fick mig att ta ett beslut för egen del. Kanske kan jag nu inspirera dig att göra det samma (om du nu tillhör kategorin människor som bör, kan och vill fasta).

Eftersom jag aldrig har testat terapeutisk fasta tidigare förhåller jag mig ödmjuk till det som händer. Jag räknar med att må lite dåligt men kommer inte att acceptera vilken situation som helst. Jag uppmanar alltid mina läsare och klienter att lära känna sina kroppar och lyssna på dess signaler, något jag själv har för avsikt att göra lite extra under denna period. Om det känns farligt eller på något sätt dumt att fortsätta fastan kommer jag att avsluta. Livslång hälsa uppnås knappast genom dumhet så jag har för avsikt att behålla förnuftet.

Förberedelser

Jag gjorde inga större förberedelser inför fastan, förutom att minska ner på mitt koffeinintag. Jag är känd för att kunna dricka en hel del kaffe vilket inte är optimalt vid fasta. Jag slutade därför att dricka kaffe tre dagar innan fastan inleddes.

Reflektioner

Jag är alltså halvvägs in i fastan och har redan hunnit reflektera en del, men jag väntar med att delge något innan 100 timmarna är förbi.

Fortsättning följer, ha det gott så länge!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.